En kvinna sitter i en grå soffa i ett ljust, modernt vardagsrum medan ett litet barn leker med träklossar på en ljus matta. Rummet har neutrala toner, fåtöljer, en växt och stora fönster med skira gardiner.

Den osynliga hälsofaran i hemmet – har du koll på radon?

När man blir förälder förändras plötsligt hela ens världsbild. Saker som man aldrig tidigare reflekterat över blir plötsligt potentiella faror. Vi köper hörnskydd till soffborden, monterar stabila barngrindar i trappan, sätter petskydd i varenda eluttag och gömmer undan tvättmedel och maskindisktabletter högst upp i skåpen där inga små nyfikna fingrar kan nå dem. Vi gör helt enkelt allt vi kan för att förvandla vårt hem till den tryggaste platsen på jorden för våra barn att växa upp i.

Men tänk om den största hälsofaran i ert hem varken går att se, ta på eller lukta sig till? Det låter nästan som början på en spökhistoria, men sanningen är att det finns en osynlig gäst i många svenska hus som vi helt missar att barnsäkra mot. Jag pratar om radon.

Vad är egentligen radon och varför är det farligt?

För många är radon bara ett ord man har hört flimra förbi i nyhetssändningar eller i samband med husaffärer, men vad är det egentligen? Kort förklarat är radon en osynlig, luktfri och helt smaklös radioaktiv gas. Eftersom den inte märks överhuvudtaget är det omöjligt att veta om man andas in den såvida man inte faktiskt mäter den.

Gasen bildas naturligt i berggrunden när det radioaktiva ämnet uran bryts ner. Det finns i princip överallt i våra marker, men i olika koncentrationer. Det stora problemet uppstår när den här gasen letar sig upp till ytan och lyckas ta sig in i våra hus. Genom mikroskopiska sprickor i husgrunden, otäta rörgenomföringar, brunnar eller håligheter i källargolvet sugs radongasen in i bostaden. En annan vanlig källa är äldre byggnadsmaterial, där det mest kända exemplet är så kallad blåbetong, som var ett populärt byggmaterial i Sverige från 1920-talet fram till slutet av 1970-talet.

När vi eller våra barn andas in radonhaltig luft under en längre tid skadas cellerna i våra lungor av strålningen. Faktum är att radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige, efter rökning. Eftersom våra barn spenderar otroligt mycket tid inomhus – lekande på golvet där radongaserna ofta är som tätast – är det extra viktigt att vi som föräldrar tar inomhusluften på allvar.

Lösningen är närmare än du tror (och det är inte så läskigt!)

Det är lätt att drabbas av en gnutta panik när man läser om osynliga radioaktiva gaser i sitt eget hem. Men andas ut! Det här är inte ett problem man behöver leva med, och det är absolut inte så läskigt eller krångligt att fixa som det kan låta. Det finns nämligen fantastiskt duktiga experter som har stenkoll på hur man löser detta.

Det allra första steget till ett radonsäkert hem är att göra en radonmätning. En sådan mätning bör göras vart tionde år, eller om du nyligen har köpt huset, byggt om eller ändrat ventilationen. Mätningen görs med hjälp av små, diskreta mätdosor (så kallade spårfilmsdosor) som du placerar ut i huset. För att få ett juridiskt giltigt och helt tillförlitligt årsmedelvärde ska mätningen pågå i minst två månader under det som kallas för eldningssäsongen (mellan 1 oktober och 30 april).

Visar det sig att era värden ligger under det svenska gränsvärdet på 200 Bq/m³ (becquerel per kubikmeter)? Perfekt, då kan ni pusta ut och fortsätta njuta av ert friska hem. Men vad händer om mätningen visar att värdena är för höga?

Hur går en radonsanering till?

Om era testresultat visar för höga radonhalter är det dags att kalla in proffsen. Företag som Optum är experter på just radonsanering, ventilation och inomhusklimat. De börjar alltid med att göra en grundlig radonbesiktning för att ta reda på exakt varifrån gasen kommer – är det från marken, från byggnadsmaterialet eller kanske från hushållsvattnet?

När källan är identifierad skräddarsys en teknisk lösning för just ert hus. Det handlar oftast om tre olika metoder, eller en kombination av dem:

  • Radonsug: Om problemet är markradon (vilket är det absolut vanligaste) installerar man ofta en radonsug. Den fungerar som en dammsugare under huset. Genom att skapa ett undertryck under husgrunden sugs radongasen upp och ventileras ut i det fria innan den ens hinner ta sig in genom källargolvet.
  • Förbättrad ventilation: Kommer radonet från blåbetong i väggarna är lösningen oftast att öka luftomsättningen i huset. Genom att installera ett modernt ventilationssystem vädras radongasen snabbt ut ur bostaden och ersätts med frisk, ren utomhusluft. Det ger dessutom ett fantastiskt inomhusklimat i stort, vilket minskar risken för trötthet och allergier hos barnen.
  • Tätning: Ibland räcker det med att mekaniskt täta de sprickor, brunnar eller rörgenomföringar i källaren där gasen slinker in.

Ta reda på hur ditt hem mår

Att barnsäkra hemmet handlar om att eliminera de risker vi kan påverka. Vi kan inte kontrollera allt i livet, men vi kan se till att luften som våra barn andas in varje natt när de sover är ren och trygg. Att göra en radonmätning och vid behov investera i en radonsanering är en av de bästa sakerna du kan göra för din familjs långsiktiga hälsa – och som en bonus höjer det dessutom värdet på ert hus.

Har du inte mätt radonet i ditt nuvarande hus de senaste tio åren? Gör en mental notering redan idag och planera in att beställa mätdosor inför nästa eldningssäsong. Det är ett litet steg för dig, men en enorm trygghet för hela familjen.